Medveten

Känner också du som jag hur livet bara rinner iväg emellanåt? Den ena dagen är den andra lik, och man kommer inte ihåg vad gårdagens lunch var, eller om det är söndag, torsdag eller lördag.

Idag är det onsdag, och redan nu pockar helgen på, och jag undrar vad som ska hända då. Det kan ju inte ha varit mer än igår som det var söndag känns det som. Ändå känns det som att jag har gjort så mycket den här veckan att man tycker att dagarna borde kommas ihåg bättre.

Ibland kan jag tänka att jag skulle vara som en spion, en spion som hela tiden måste vara uppmärksam på sin omgivning och hur saker och ting förändras. Eller kanske som karaktären Rustin ”Rust” Cohle, detektiven från TV-serien ”True Detective” om ni har sett den. I sin sömnlöshet så är det ändå inget som (eller väldigt lite i alla fall) som undgår honom. Det känns som att han känner hela livet, och inte som en annan så bara mest ser händelser komma och gå.

Det sägs att man ska leva livet i nuet, ungefär som en hund. Jag vet inte jag, tycker att jag ofta gör det, men jag kanske inte har förstått vad ”leva i nuet” innebär? Kanske är det bättre att bara kopiera hundar och deras beteende? Bli så där sjukt glad när tjejen kommer hem, hoppa och skutta och utstöta glädjetjut oavsett om hon varit iväg en vecka eller fem minuter. Tror kanske att det är mera hon som kommer att komma ihåg de dagarna, fylld av pinsamhetskänslor! 🙂

En sak som jag har funderat ganska länge på är att försöka skriva mera. Det tycker jag om, och det får mig ofta att bli mera eftertänksam om inte annat. Har faktiskt tänkt att gå en skrivarkurs så jag får mera flöde i texten, även om jag tycker att jag lyckas ganska bra. Det svåraste är nog egentligen att komma på vad jag vill skriva om.

Det är den inriktningen jag vill ge den här bloggen nu framöver. Den har alltid handlat om mina betraktelser, och det ska den göra i framtiden också, men jag tänker mig att det ska bli mera som riktiga texter, kanske en berättelse eller två också. Så det är därför som det kommer vara få uppdateringar. I och för sig märks det nog inte så mycket, den har ju legat i träda i många år, till och med gömd ett tag. Jag hade en gång i tiden ganska många besökare, men jag räknar inte med det nu, och jag kommer (nog) inte göra så mycket för att promota bloggen heller.

Om någon nu skulle läsa detta, har du något tips på hur jag/vi alla kan bli mera medvetna om vad som händer, och komma ihåg våra dagar på ett bättre sätt?

Ha en fin dag! Nu ska jag ut med hundarna.